Ljudmilas röst
Oktober 2001 (ej betygsatt)

Dokumentär. Medverkande: Ljudmila Ignatenko, Anatolij Ignatenko, regi: Gunnar Bergdahl.

De bor i Pripjat - den nybyggda staden intill kärnkraftsverket Tjernobyl. Hon heter Ljudmila och är 23 år..., han heter Vasilij - med smeknamnet Vasia - och är 25 år. De två är mycket förälskade i varandra och tycker att hela livet leker. De har båda jobb - han som brandman, hon som fabrikarbeterska - och de har en egen liten lägenhet som de pyntar i. Tillsammans med vännerna i brandkåren har de utefester på hemsnickrade långbord och med nyfångad fisk som tillagats till en fisksoppa, som räcker åt hela huset. Vasia är glad och skämtsam och berättar för Ljudmila om Moskva, där han varit många gånger. Han är ju vitryss. Ljudmila är gravid i femte månaden... Det är våren 1986 och natten mellan den 25:e och 26:e april brinner det på kraftverket och Vasia rycker ut för att släcka branden. "Gå och lägg dej Ljudmila, jag väcker dej när jag kommer hem"..., säger Vasia och går med i den första gruppen brandmän som släcker brandhärden. Han kom aldrig hem...

Det är Ljudmilas berättelse kring den sista månaden i Vasias liv som filmen återger. Båda fick de tillsammans uppleva Moskva..., men inte i den form de fantiserat om - utan i en sorgkantad tillvaro, där Vasia dog av sina strålskador som han fått vid släckningen vid kärnkraftsolyckan. Filmen är regisserad av Gunnar Bergdahl, fotograf är Anders Bohman och Anette Lykke Lundberg svarar för klipp och dramaturgi. Lyssna till Ljudmilas röst... Må det aldrig hända igen! Ljudmilas kärlek till sin Vasia var stor - lika stor är hennes sorg...

En omskakande film... men också berättelsen om en varm, innerlig och ungdomlig kärlek. Se den!

Filmen belönades med en Guldbagge för bästa dokumentär 2001.
Läs mer om Guldbaggar år 2001.